Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

torsdag 9 juni 2011

Till minne

Idag skulle Buddha fyllt 10 år. Han nödgades dock lämna oss i slutet av januari. Kommer förstås ihåg honom en dag som denna även om hans efterträdare Sigge gör allt för att fylla tomrummet. Till god hjälp med detta har han sin kompis Nelson.En av mina absoluta favoritbilder av Buddha är denna där han ligger på mattes planteringsbord i trädgården och njuter. Här var han verkligen i sitt rike. Ett rike som han aldrig lämnade då han aldrig gick utanför stenmuren runt tomten. Han kunde sitta på stenmuren och titta på vad som fanns där ute i den stora världen, men där gick gränsen.

Lagstifta om föräldraansvar - är det rätt väg?

För att betona föräldrars ansvar för sina barn så har skadeståndslagen ändrats ( i sep. 2010) , märkligt lite uppmärksammat av media och heller inte salufört av politikerna. Genom den nya lagen får föräldrar till minderåriga ett direkt skadeståndsansvar för vissa skador deras barn vållar på grund av brott.

I grunden är jag negativt inställd till att åtgärder för att förbättra förhållanden inom vissa områden oftast är av bestraffningskaraktär. D v s åtgärder vidtas först när brottet har ägt rum.
Min grundinställning bygger på tanken: "Tidiga insatser - långsiktigt tänkande".Stöd och hjälp till barn/ungdomar och deras föräldrar ska alltså sättas in tidigare. Vilka som är i särskilt behov av dessa insatser måste kunna vara skolans uppgift att utreda och påvisa.

Över huvud taget så tycker jag att de politiska åtgärderna för att förbättra situationen för barn och ungdomar lyser med sin frånvaro. Som exempel kan tas att de flesta politiker verkade tagna på sängen när Rädda Barnen nyligen presenterade sin fördjupade rapport om "barnfattigdomen i Sverige".

Utan visioner och långsiktigt tänkande så blir det tyvärr så att politikerna visar handlingskraft när "olyckan redan har skett". Då är det inte sällan "redan för sent".